Taget ur min dagbok, 18 december 2010.
"Helt plötsligt kollade vi på varann. Vi sa ingenting, bara kollade. Det gick antagligen snabbt men inte i min värld. Mitt hjärta slog dubbla slag när jag mötte hans blick. Jag tror det var första gången vi såg in i varandras ögon. Jag har aldrig vågat se in i hans ögon innan. Jag har varit så rädd att han ska se. Att han ska se hur jag känner. Mina ögon avslöjar alltihopa. Hursomhelst, det blev för mycket så jag kollade ner.
Jag trodde att jag skulle svimma. Det kändes som att jag hade matats med ett berg av känslor ur hans ögon. Han måste känna något för mig. Galen är jag inte. Eller?
Kanske har behovet av att bli omfamnad fått övertaget och fått mig att hallucinera. Men det tvivlar jag på. Det var alldeles för äkta för att vara fejk. Det var underbart, rättare sagt. Inte ens den mest perfekta dröm kan ge mig den känsla jag fick idag. Vad ska jag göra? Jag vet inte. "
Jag trodde att jag skulle svimma. Det kändes som att jag hade matats med ett berg av känslor ur hans ögon. Han måste känna något för mig. Galen är jag inte. Eller?
Kanske har behovet av att bli omfamnad fått övertaget och fått mig att hallucinera. Men det tvivlar jag på. Det var alldeles för äkta för att vara fejk. Det var underbart, rättare sagt. Inte ens den mest perfekta dröm kan ge mig den känsla jag fick idag. Vad ska jag göra? Jag vet inte. "
